Igår kväll körde jag ett långpass med löpning inför det stundande Göteborgsvarvet. Tyvärr har ju träningsmängden under våren inte varit i paritet med min ambitionsnivå. Med hänsyn till den mängd löpträning som jag har ägnat mig åt de senaste åren har den varit helt ok, men inför en halvmaraton finns det ju mycket mer att önska.
Tanken med långpasset var att låta både kroppen & psyket känna på påfrestningen av att springa två mil, för att inte bli totalt chockad nere i Göteborg. De första 15 kilometrarna kändes bra (den första milen t.o.m. riktigt bra), men sen blev det tungt, riktigt tungt. Det slutade med att sträckan blev drygt 1,9 mil, mest för att den löprunda jag hade sett ut inte blev längre än så. Sen var det nog tur att den inte var 2 km längre för då hade det gått riktigt långsamt på slutet...
Hur som helst är jag riktigt nöjd med tiden (knappt 1,5 timme). Har jag tur kan jag slinka in runt 1,30 även i Göteborg (om gudarna är med mig), trots att jag ska springa 2 km till då.
Idag gör dock kroppen mig smärtsamt påmind om gårdagens eskapad. Jag vankar runt som en gravid anka tillföljd av den stelhet och muskelsmärta som nu gör sig påmind. Känns dock inte som om kroppen har tagit alltför mycket stryk av gårdagens pass. Idag blir det vila, så får det bli något lättare pass imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar