Köket är sålt!

Nu har vi sålt vår köksinredning. Efter att ha lagt ut köket på Blocket för 15 000:- i torsdags fick vi ett hyfsat gensvar. 5-6 personer hörde av sig, varav 2 verkade riktigt intresserade. Igår kom en familj från Karlstad och tittade & efter en noggrann besiktning verkade de ganska sugna på att slå till. Vi kom dock överens omatt de skulle prata ihop sig på hemvägen & höra av sig sedan, men de hann inte mer än backa ut från garageinfarten innan de vevade ner rutan & sa: "Nu har vi pratat ihop oss, vi tar det!". Skönt att få det sålt. De kommer om två veckor & monterar ner köket.

De var dock inte intresserade av vitvarorna, så de får vi nu sälja separat.

Göteborgsvarvet

Nu är Göteborgsvarvet avklarat, efter en del vedermödor. På det hela taget får jag väl anse mig nöjd med min insats, trots att sluttiden inte blev vad jag siktat mot och hoppats på. Till höger ses hur glad jag var före start.

Jag körde en försiktig kolhydratuppladdning med Vitargo torsdag, fredag & lördag, eftersom jag inte visste hur magen skulle reagera. Tyvärr blev det katastrof på det området, även om jag troligtvis inte kan skylla allt på sportdrycken. Jag har även tidigare blivit risig i magen inför lite större fysiska utmaningar, t.ex. de olika delmomenten i "Klassikern" och Stockholm Marathon. Nu hade det dock större inverkan på själva loppet än vad som tidigare har varit fallet, magen pajade ihop totalt. Trots att jag var på toaletten två gånger inom en halvtimme före starten, gjorde magproblemen sig påminda ganska tidigt under loppet.

Fram till 5 km gick det ganska bra, även om jag hade svårt att hitta en bra rytm i löpningen. Redan tidigt gick det upp för mig att det var VÄLDIGT mycket folk (över 37 000 startande). Sprang första fem på dryga 23 minuter, vilket var lite långsammare än min måltid (4,30/km). Därefter började magen krångla ordentligt. Jag blev akutnödig och kunde stundtals inte koncentrera mig på något annat än att "hålla tätt", vilket naturligtvis gjorde att jag tappade tempo. Vid 10 km-passeringen hade jag ändå lyckats hålla samma km-tid, men det var ju fortfarande långsammare än min plan så jag var inte riktigt nöjd, men förmådde samtidigt inte att öka tempot p.g.a. att min tudelade baksida skrek åt mig att uppsöka en Bajamaja och det illa kvickt!

Trots att magen var i vilt uppror valde jag att trycka i mig en "Power Gel" strax innan vätskekontrollen vid 10,8km. Där såg jag också min räddning i form av tre prydligt uppradade Bajamajor, som jag desperat styrde mina allt mer ansträngda ben emot. Precis innan jag var framme insåg jag till min förskräckelse att det var kö till toaletterna. "Aldrig i livet, jag vägrar att ställa mig i kö!", tänkte jag, "Då kommer jag ju att tappa alltför mycket dyrbar tid!". Trots min utsatta belägenhet fortsatte jag framåt, nu med en något mer krumryggad löpstil.

Strax innan 13km-passeringen var jag dock tvungen att kapitulera. Arslet hade vunnit, trots min ståndaktiga kamp. När den slingrande ormen av löpare svängde vänster, strax innan man sprang upp på Götaälvsbron, gjorde jag en snäv gir åt höger, eftersom jag sett en liten stig som ledde ner mot Göta Älvs strand. Efter att ha suttit i störtloppsställningen i några minuter och låtit naturen ha sin gång fick jag leta reda på ett par frodiga blad att göra rent med hjälpligt för att sedan vaska av händerna i Göta älv, innan jag återupptog jakten på den förlorade tiden.

Uppför Götaälvsbron gick det sedan lite segt, men efter det gick allt mycket lättare. En kombination av tävlingsinstinktens adrenalinkick, "Power Gelens" begynnande effekt och nytömd tarm gjorde att resten av loppet blev en desperat kamp mot alla GV-löpare som inte hade riktigt lika bråttom som jag. I min jakt efter en dräglig sluttid kryssade jag vilt fram och tillbaka över banan för att ständigt hitta luckor i den mur av löpare som masade sig fram i, ur mina ögon sett, ett alltför makligt tempo. Från Nordstan och ända in i mål jagade jag på så mycket benen förmådde och mina medtävlare tillät. 15 km passerades på ca 1 tim & 13min(?) (km-tiden hade sänkts till 4,46min/km p.g.a. mitt ofrivilliga stopp).

Nedan har jag rippat bilderna på mig från Photomotion (som tar bilder på alla löpare under Varvet) strax efter att jag hade rundat Poseidon på Götaplatsen (klicka på bilderna för en större version).


Resultatet av långspurt blev till slut att jag rasslade i mål på 1.38.54, vilket gav placeringen 4231 och det får väl sorteras in som ett godkänt resultat, men det skulle ha varit intressant att se vilken tid jag kunde ha pressat mig till om det inte hade varit för den pajade magen. Det får väl helt enkelt bli till att anmäla sig till nästa år...

Vi hade ju med oss våra grannar, som också sprang Varvet. Så här nöjda & glada var vi efteråt.

Nya köket har kommit

Nu har vårt nya kök levererats. I tisdags, strax efter 15 kom två (väldigt tystlåtna och lågmälda) killar från Box & levererade köket. Till och med Emil reagerade på att de var ovanligt lågmälda. "Va tysta dom är" kom han och viskade till oss, efter att ha försökt att inleda en konversation med dom, utan resultat.

Just nu står i alla fall runt 200 kollin i garaget & väntar på att bli ihopskruvade.

Igår kväll gjorde jag en ansats att börja kontrollera så att leveransen stämde med det vi beställt, men ganska snart insåg jag att det kommer att bli en diger uppgift. Paketen är ju inburna och upptravade utan någon som helst ordning, vilket gör väldigt tidsödande att försöka leta reda på rätt paket att bocka av från listan. Puh!

Långpass inför Göteborgsvarvet

Igår kväll körde jag ett långpass med löpning inför det stundande Göteborgsvarvet. Tyvärr har ju träningsmängden under våren inte varit i paritet med min ambitionsnivå. Med hänsyn till den mängd löpträning som jag har ägnat mig åt de senaste åren har den varit helt ok, men inför en halvmaraton finns det ju mycket mer att önska.

Tanken med långpasset var att låta både kroppen & psyket känna på påfrestningen av att springa två mil, för att inte bli totalt chockad nere i Göteborg. De första 15 kilometrarna kändes bra (den första milen t.o.m. riktigt bra), men sen blev det tungt, riktigt tungt. Det slutade med att sträckan blev drygt 1,9 mil, mest för att den löprunda jag hade sett ut inte blev längre än så. Sen var det nog tur att den inte var 2 km längre för då hade det gått riktigt långsamt på slutet...

Hur som helst är jag riktigt nöjd med tiden (knappt 1,5 timme). Har jag tur kan jag slinka in runt 1,30 även i Göteborg (om gudarna är med mig), trots att jag ska springa 2 km till då.

Idag gör dock kroppen mig smärtsamt påmind om gårdagens eskapad. Jag vankar runt som en gravid anka tillföljd av den stelhet och muskelsmärta som nu gör sig påmind. Känns dock inte som om kroppen har tagit alltför mycket stryk av gårdagens pass. Idag blir det vila, så får det bli något lättare pass imorgon.

Trädgårdshelg med stort T

Den gångna helgen (hit räknas också torsdag som var ledig - 1 maj) avverkades till största del genom utövande av allehanda trädgårderelaterade sysslor. På det hela taget har det dessutom varit riktigt fint Majväder, vilket har uppmuntrat till att spendera tid utomhus. En stor del av lördagen gick åt till att slänga skräp & hämta jord. Det blev tre vändor fram och tillbaka till Atletippen. Först dit med grovsopor & hem med dressjord, sen dit med trädgårdsavfall & hem med dressjord & sista vändan för att köpa anläggningsjord.

Det blev ganska slitsamt, för det är ju enkelt att åka iväg att hämta jorden, men när man kommer hem ska den ju ösas av kärran och fraktas bort. Vi köpte 1 kubikmeter dressjord (eftersom gräsmattan mest liknar en potatisåker efter vintern) och en halv kubik anläggningsjord.

Det vi till slut hann med under denna trädgårdshelg var att dressa gräsmattan med en halv kubik dressjord, rensa och gräva trädgårdslandet, flytta på två vinbärsbuskar (som stod för nära våra björkar), rensa två häckar, plocka maskrosor, flytta vår Magnolia till ny plats, flytta våra tre Trädgårdspraktry till ny plats, hämta två säckar med biomull. Satu har dessutom städat lite i förrådet och började färdigställa målningen av den vitlaserade byrån med betsad furuskiva. Den har ju stått i förrådet i väntan på målning i över ett år. Vi testar att spraymåla denna & slutresultatet verkar faktiskt att bli riktigt bra. Det har varit svårt att få färden att täcka, men det verkar det som sagt att bli bra.

Det som också gjort långhelgen slitsam är att, förutom den relativt höga andelen av kroppsarbete, har det blivit lite lite sömn. Kvällarna har blivit sena i ambitionen att hinna med så mycket som möjligt. Dessutom har det blivit tidiga morgnar, eftersom Maja haft den sällsynt dåliga smaken att vakna mellan 04.30 & 05.00. Troligtvis beror det på att hon håller på att få en massa tänder. Det är nog tre-fyra stycken på gång nu och hon går ständigt med en hand i munnen, troligtvis för att det kliar och skaver något överjordiskt i munnen.

På tal om tänder, så tappade Alva sin andra tand i lördags. Den ramlade ut när jag borstade hennes tänder på kvällen. Den första bet hon ju ur i en köttbulle på IKEA. I tron att det var något hårt i köttbullen kastade hon ner den på golvet. Som tur var såg jag i ögonvrån att hon höll på att pilla med något i munnen, så jag frågade vad hon gjorde & kopplade det sen till hennes löst sittande tänder i underkäken. Efter en stunds letande hittade vi tanden på golvet, så vi kunde få med den hem som souvenir. Nu är alltjämt båda tänderna konverterade till guldtior, genom den magiska tandféns försorg ;)

Oanade konsekvenser av en köksbeställning

Det här med att vissa beslut man fattar också skapar merjobb i helt andra dimensioner än vad man kunde föreställa sig i det ögonblick man fattar beslutet, har vi nu fått erfara. Vi har ju beställt ett nytt kök, som kommer att levereras i platta paket hem till oss. Vi har också räknat med att montera ihop alla stommar själva, så långt inget konstigt. Köket kommer att levereras hem till oss och lastas av på, av oss, anvisad plats. Fortfarande inget konstigt med det. Var gör man få av ett kök på ca 220 kollin? I garaget naturligtvis, där borde det ju finnas gott om utrymme.

Det är nu det roliga börjar. I garaget finns det ju inte alls något utrymme. Garaget har ju under vintern belamrats med allehanda saker som lagts på hög (i väntan på att själva lägga sig på rätt ställe, eller??). Detta innebär ju kort och gott att för att vi ska ha chans att få hem vårt nya kök, måste vi börjar med att städa garaget.

Konstigt det där. Man vet när man lägger ifrån sig en sak att - den här ligger inte på rätt ställe och jag vet att jag kommer att behöva flytta på den förr eller senare. Ändå lägger man den där. Det är väl bara för att det är den enklaste lösningen för stunden...

Nu är det i alla fall gjort. Efter att ha spenderat hela gårdagskvällen ute i garaget, kunde vi kravla oss ner i sängen runt kl. 24. Slitigt, men verkligen mödan värt. Vi hade även hyrt en kärra för ett dygn, så den är nu fullastad med grovsopor som ska slängas på återvinningsstationen idag. Nu kan man öppna garagedörren utan att mötas av en lavin av sura mjölkpaket, pappkartonger, plastburkar, tidningskassar och grovsopor. Man skulle ju rentav kunna köra in bilen i garaget, hör & häpna!

P.S. I och för sig var vi inte riktigt så aningslösa när vi köpte köket. Vi insåg redan från början att en garagestädning skulle bli nödvändig för att logistiken skulle funka... D.S.